En rejäl förkylning grusade planerna för en trevlig helg i kompisar närvaro. Fick bli en hemmavistelse med försiktig lördagspromenad som substitut. Men det är inte fy skam en solig höstdag i Stockholm.
Lite härliga höstfärger utanför fönstret.
Sedan blev det en tur i Hammarby Sjöstad som jag utan problem kan se som ett ställe att bo i. Underbara miljöer med vatten, trevliga installationer och en arkitektur som faller en person som mig i smaken. Svulstig minimalism eller något i den stilen, Art Deco kanske? Vad vet jag. Se själva.
När denna bild togs så hörde jag ett skarpt tutande som skar igenom tonerna från Lou Reeds spruckna stämma. Visade sig att jag satt mitt i en trafikled och att en äldre kvinna (åldersmässigt 2-3 år äldre än mig, mentalt säkert flera hundra år) hängde på tutan i sin bil strax bakom mig. Jag gick åt sidan och nickade ursäktande, personen snörpte på munnen och titta på mig med en mycket nedlåtande blick.
Det gick då upp för mig att jag är en sån där missförstådd konstnär. Jag kände på en gång hur jag sveptes in i ett viss svårmod och känsla av missförstånd.
Jag är någon!
Ett svårmod som försvann lika snabbt när jag fann en installation av halvklotformade artefakter i ett perfekt symmetriskt mönster.
Under denna promenad som till största delen skedde inom en ganska välordnad miljö så fann jag vid dess slut lite trevlig industriporr.
Avslutar med en bild på lite nutidsrealism. För att ändå vara en så pass platt bild (bedömer trappans bredd till ca 1,5 m) så finns det ett väldigt djup i den (metaforiskt)
bild,
bilder,
foto,
Stockholm,
Hammarby sjöstad,
höst,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar