Fotografiska Museet

Dagen till ära blev det en strapats till Fotografiska Museet som utöver sin fantastiska logga, inhyser en ännu mer fantastisk utställning av Annie Leibowitz. Som bonus finns ytterligare några utställningar att spisa när man ändå är där.


Fotografiska Museets logo som den uppmärksamme snabbt ser är uppbyggd av initialbokstäverna.



Sandy Skoglund bjöd på en hel del suspekt konst som genast förde tankarna till hur mycket psykedelia som krävs för att komma på alla dessa motiv. Därmed inte sagt att det är dåligt, snarare tvärt om, men väldig annorlunda.


Vem kläcker inte bildidén med ett cocktail party där alla deltagare var beklädda med ostbågar.

Följ denna länk och se fler smakprov



Här vet jag inte riktigt hur hon tänkt men det är genomarbetat och som sagt lite annorlunda på ett positivt sätt. Man blir liksom glad. Syra?




Om Sandy Skoglunds bilder får en att känna sig glad så är nästa utställare Pieter ten Hoopens bilder raka motsatsen. Skakiga bilder tagna i i dunkelt ljus med handhållen kamera på kala miljöer eller blekfeta människor klaustrofobiska och ångestladdade situationer som får IQ:s Rus-video att kännas munter.

Nä det är nog lite för "djup" konst som jag inte riktigt förstår. Om Hoopens mål är att framkalla ångest har han ju förvisso lyckats men det gör det inte mer sevärt.



Det stora dragplåstret är ju som sagt Annie Leibowitz som med en fantastisk precision och känsla för bildspråket låter motivet och ljuset förenas i ett fantastiskt äktenskap som utstrålar en gränslös passion att kittla betraktarens mer endokrina funktioner med. Eller för att skippa alla pekorala inslag och ta det på ren svenska.

Det är förbannad jävla bra bilder som bör ses, inte bara en gång utan flera. Jag ska tveklöst dit igen.



Allt från de mest frivola motiven som Johnny Deep likandes över en naken Kate Moss eller som här en bild av R2-D2 i sin låda till gravallvarliga bilder likt den nedan, men oavsett motivets seriositet så ger bilderna något. För mig i alla fall.


Bilden heter "Traces of the Massacre of Tutsi" och är den mest berörande bilden. Den föreställer fotavtryck av torkat blod från barn och bybor på en badrumsvägg i Rwanda. Alla tavlor är upplysta i galleriet förutom den här som hänger där i mörkret. Att se den är som en förbannat hård spark i skrevet och sätter saker och ting i perspektiv.


Utställningen lockade både stora som små, med blandad entusiasm.

För er som inte varit där än, skynda skynda gå och se.




Fotografiska Museet, bild, bilder, foto, Annie Leibovitz,