onsdag 7 juli 2010

Taxinge slott då och nu

Semestern har rivstartat och första boken är färdigläst. En bok om vad S D handlar om och vad de står för. Förutom att de inte gillar andra nationaliteter, är mästare på kognitiv dissonans och inte så bra på att genomskåda de grundläggande argumentationsfelen, så avgudar de bevarandet av det gamla, av traditionen och det som är typiskt Sverige.

Med detta i bagaget så blev tisdagens besök på Taxinge slott en ännu intressantare upplevelse än väntat.


Här är Taxinge slott och det är verkligen jättegammalt, det är från början av 1800-talet och det är ju typ flera hundra år.


Får, det hade de nog också då på den tiden, gulliga små djur som man inte kan låta bli att tycka om. Det är klart man vill bevara något sånt, alla borde ha ett litet gulligt lamm i sin trädgård som barnen kan leka med när de inte arbetar för familjens överlevnad.



Här ser vi Taxinge slott vackert bevarat med stora och välklippta gräsmattor inramad av en hårt tuktad vegetation, precis så där som alla hade det för när Sverige inte var förstört av förändring. Med undantag för de där lycktorna som drivs av elektricitet, nä de går bort tycker jag, lite för mycket framåtsträvande att ha lyse på kvällarna, känns lite märkvärdigt nästan.



Inne i den vackra byggnaden möts man av ett gigantiskt hav av kakor och andra läckerheter. Jag kan starkt rekommendera deras Baileysbiskvi som är en ren smaksensation.

Vid kakbuffén jobbar flera unga flickor iklädda ett huckle som för tankarna tillbaka till de gamla fina modet som idag förtjänstfullt bevaras av våra nyinflyttade medborgare.



Evy tittar ut över fina utsikten, hela stället är verkligen fantastiskt vackert och väl värt ett besök för att se de vackra parkerna som omgärdar slottet och som sagt då den gigantiska kakbuffén som finns där som grädde på moset.

Tjänsteflickorna som jobbade runt 1900-talets början, får vi anta att de inte hade samma möjligheter att flanera runt och njuta av sin tillvaro. I bästa fall så slutade dagen efter 12 timmars arbete, maten var inte härsken och de kunde gå direkt i sängs efter att gjort kvällstoalett direkt över avträdet. Sängen utgjordes av en madras på köksgolvet i den 35 kvadratmeter stora arbetarstuga som delades av 9 personer, inackorderade och familj. En miljö där nakenhet inte gick att dölja, kroppsljud och odörer delades broderligt och sin egen oskuld var ingen att man bestämde över själv.






I de finare paviljongerna såg det naturligtvis annorlunda ut. Man åt sig mätt, hade passopper, kunde läsa och det hela var på det hela taget rätt bra. Men inte ens de kunde nog njuta av de Baileysbiskvier som serveras där idag.









Allt detta har dokumenterats och distribuerats till dig med hjälp av 2000-talets produkter. I alla fall om man utgår från perspektivet att även en fattig student kan införskaffa dem utan att det ruineras totalt. Sen har väl både laptopar och digitalkameror funnit lite längre än år 2000, men då till andra priser.

Detta kan vi hur som helst köpa idag till billig penning, tack vare att en massa människor uti världen fortfarande lever som vi gjorde för hundra år sedan. Men med hjälp av vår konsumtion och deras förändringsvilja kommer även de göra en resa lik den vi gjort de senaste hundra åren. En resa som kommer gå snabbare än vår då de inte behöver uppfinna i samma utsträckning. Men också för att de kommer ha en vilja till förändring, ingen svenska av idag kan nog riktigt föreställa sig vilken drivmotor en hungrig mage och drömmen om att ens barn ska få det bättre kan vara.

Vi kan ju då välja att kverulerande bevara det gamla, bli överkörda av uppstickarna där våra löner och förmåga till konsumtion möts, eller att fortsätta att leda utvecklingen genom ständig förändring.

Nu till något roligare.


I Taxinge slott fanns en utställning av Johannes Kvissberg som ställde ut sin grafik och keramik på temat dans/rörelse/musik. Han stod för en konst som vi båda föll för och det var egentligen bara vår plånbok och en framtida Sydafrika resa som satte gränsen. Men vi kom i alla fall därifrån som ägare av ett fantastiskt fat som kan beskådas här nedan.







Även i konstsammanhang får vi vara glada att det finns lite nytänkande och förändringsbenägenhet. Hur skulle det se ut annars om alla våra väggar fylldes av korpulenta nakna kvinnor målade i alla möjliga och omöjliga ställningar nära vatten och de som vill vara lite crazy har valmöjligheten att toppa med en tavla på en hare skuttandes i snön.

, , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar